Information om kvalitetskriterierna för ungas delaktighet

Delaktighet är ett begrepp med många dimensioner. När vi tog fram dessa kvalitetskriterier fokuserade vi på ungdomars möjligheter att uttrycka sina åsikter, påverka beslut och få till stånd förändring i sin närmaste omgivning. Delaktighet innebär också att unga lär sig ta ansvar för andra människor och för omvärlden. Målet är att ungdomar ska känna sig bemötta och att de växer in i rollen som aktiva aktörer.

Vi har delat in kvalitetskriterierna för delaktighet i fyra grupper: ungdomars upplevelser av delaktighet, ungdomar som samhällsresurs, ungdomars möjligheter att påverka och att skapa möjligheter till ungas delaktighet på kommunnivå.

Indelningen baserar på fyra angreppssätt för att främja delaktighet av Koskinen-Ollonqvist m.fl. (Rouvinen-Wilenius 2014). Den första helheten fokuserar på ungdomar som individer, medan de tre övriga betraktar ungdomar som grupp.

Med ungdomar avses alla under 29 år, i enlighet med ungdomslagen.

Ungdomars upplevelser av delaktighet

Delaktighet är en känsla av grupptillhörighet och av att ens handlingar och åsikter är betydelsefulla. Individen upplever att hen är uppskattad och blir hörd. Av vuxna kräver detta en vilja att bemöta unga personer på ett respektfullt och äkta sätt. Ungdomar ska inte betraktas som halvfärdiga vuxna eller underhållsberättigade, utan som experter på sin egen vardag och livsmiljö.

Interaktionen ska utgå från en äkta vilja att lyssna på unga personer och en strävan att hitta en gemensam melodi. Av kommunens medarbetare kräver detta mod att frigöra sig från sin yrkesroll och yrkesjargong.

Delaktighet innebär också en vilja att tillhöra en grupp eller gemenskap. Individer har större vilja att tillhöra en gemenskap om de vet på vilket sätt de kan delta och handla. Kunskaper och färdigheter föds inte av sig själv utan alla ungdomar ska ha en möjlighet att lära sig och ta del av information i enlighet med sin utvecklingsnivå. Positiva upplevelser och tro på sig själv uppmuntrar ungdomar till att vara aktiva, delta och påverka.

Det är på de vuxnas ansvar att stärka ungdomars aktörskap och vid behov erbjuda dem hjälp. En vuxen kan förklara hur saker och ting går till, ge ansvar och utrymme för att lyckas och misslyckas, och hjälpa ungdomar att märka vad de har lärt sig.

Kriterier

  • Möt unga genom att lyssna
  • Delaktigheten växer i takt med att unga mognar

Ungdomar som samhällsresurs

För att man i kommunen ska kunna fatta hållbara beslut och fördela resurser på ett ändamålsenligt sätt måste ungdomar tas med i planeringen, genomförandet och utvärderingen av gemensamma ärenden.

Deltagandet ska ske vid rätt tidpunkt så att ungdomarna har reella möjligheter att påverka ärenden. Deltagarna ska ges en verklighetstrogen bild av hurdana möjligheter de har att delta – i vilket skede ärendet är, hur beredningen framskrider, enligt vilken tidsplan och vem som fattar det slutliga beslutet. Deltagarna ska också informeras om resultaten av deras deltagande och påverkan, gärna med motiveringar. Det betyder att man berättar för deltagarna hur deras deltagande påverkade beslutet eller varför man inte kunde handla enligt deras förslag.

När en ung person känner att hens åsikter och synsätt har verklig betydelse och hemkommunen på riktigt känns som ens hem, ökar det viljan att visa intresse och delta även i framtiden. Det är viktigt att ungdomar kan delta och påverka också med tanke på kommunens livskraft.

Deltagandet ska alltid vara frivilligt. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma önskemål och behov hos ungdomar i sårbar ställning. Också tillbakadragna, försiktiga och blyga ungdomars åsikter ska beaktas genom att utveckla möjligheterna till deltagande. Målet är att så många ungdomar som möjligt ska kunna delta och påverka. Därför är det nödvändigt att fästa vikt vid jämlika möjligheter att delta såväl bland de unga själva som i förhållande till andra kommuninvånare.

Kommunens medarbetare har till uppgift att å ena sidan engagera och stöda alla ungdomar till att delta och ordna verksamhet på egna villkor. Å andra sidan är det på deras ansvar att identifiera och avlägsna verksamhetsmodeller och strukturer som orsakar och uppehåller ojämlikhet och diskriminering. Ungdomar som deltar i kommunens verksamhet ska kunna uttrycka sina åsikter i en trygg miljö där de respekteras och där de vuxna inte försöker styra dem i en önskad riktning.

Kriterier

  • Delaktighet innebär att man delar makt och ansvar
  • Ungas deltagande sker på jämställda och likvärdiga grunder
  • Deltagandet är frivilligt och ungdomar uppmuntras att uttrycka sina åsikter

Ungdomars möjligheter att påverka

Ungdomar har olika önskemål, intressen, resurser och förutsättningar till att delta, precis som vuxna. Vissa unga är vana och aktiva påverkare, medan andra behöver mera uppmuntring och tid för att våga uttrycka sina åsikter högt.

Det lönar sig att tillsammans med ungdomarna utveckla olika sätt att delta och påverka som passar dem. Exempelvis olika digitala miljöer kan vara ett sätt att skapa kanaler där också försiktiga och blyga ungdomar har lätt att uttrycka sina åsikter, då man kan delta anonymt. Sätten att delta och påverka ska också vara flexibla, så att de lämnar utrymme för ungdomarna att själva vara aktiva och komma med idéer.

Ungdomars möjligheter att påverka i kommunen begränsas ofta till tjänster som riktas till ungdomar. I verkligheten kan till exempel den lokala busstrafikens tidtabeller eller leder för gång-, cykel- och mopedtrafik vara av stor betydelse för ungdomar, för att de ska kunna ta sig till skolan, hobbyn eller hälsovårdscentralen. Därför är det viktigt att tillsammans med ungdomarna fundera på vilka ärenden som är viktiga för dem, vad de vill påverka, och vilka tjänster de eventuellt kommer att använda.

Kriterier

  • Mångsidiga möjligheter för ungdomar till delaktighet och påverkan
  • Ungdomar påverkar saker och tjänster som de upplever som betydelsefulla

Skapa möjligheter till ungas delaktighet på kommunnivå

Ungdomars möjligheter att delta och påverka säkerställs i både nationella och internationella lagar och förordningar. Ungdomars påverkansgrupper i kommunerna fastställs i kommunallagen (26 §), och elevkårernas verksamhet regleras i lagen om grundläggande utbildning (47 a §) och gymnasielagen (33 §) samt lagen om yrkesutbildning (106 §).

Det räcker inte med att bara grunda påverkansgrupper för unga, utan ungdomar ska också ha reella möjligheter att delta i planering, beslutsfattande och utvärderingen av olika ärenden. Tjänsteinnehavare, anställda och beslutsfattare i kommunerna ska också samarbeta med påverkansgrupperna. Det ska finnas tillräckligt med resurser för verksamheten så att man vid behov kan ordna introduktion, handledning och utbildning.  Ungdomars påverkansgrupper ska också ha möjlighet att självständigt utveckla sin verksamhet, de ska inte finnas till bara för att uppfylla vuxnas önskemål och behov.

För att kunna involvera ungdomar på ett naturligt, regelbundet och automatiskt sätt behövs förändring i fråga om såväl attityder som verksamhetskulturen, strukturer och kommunens strategi. Förändringsprocessen kräver utbildning och introduktion, så att kommunens medarbetare får de kompetenser som behövs. Man behöver inte göra allting ensam, utan kommunen kan dra nytta av den expertis om ungas delaktighet som finns inom den privata sektorn och olika organisationer och föreningar. För att samarbetet med olika organisationer kring ungas delaktighet ska leda till resultat är det bra att tillsammans komma överens om målen och utvecklingsbehoven.

Kommunikationen är av största vikt när man utvecklar ungas delaktighet på kommunnivå. Det gäller att fästa uppmärksamhet vid vilka kanaler som används i kommunikationen, så att den når ungdomar. De kanske inte läser kommunens anslagstavla eller besöker kommunens webbplats så ofta. Vi rekommenderar att ni tar med ungdomar i planeringen och genomförandet av kommunikationen, så att innehållet och kanalerna passar unga. Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) förutsätter att myndigheter och självständiga offentligrättsliga inrättningar ska göra sina webbtjänster och mobila applikationer tillgängliga för alla. Tydlig och begriplig kommunikation innebär små vardagliga handlingar. Tänk på att du själv kan påverka att du blir förstådd och att den du talar med känner sig som en jämlik samtalspartner.

Kriteerit:

  • Ungas påverkningsgrupper är en del av beslutsfattandet
  • Ungas delaktighet kan stärkas inom alla sektorer
  • Kommunen samarbetar med olika organisationer för att utveckla ungas delaktighet
  • Tjänsteinnehavare och anställda inom kommunen får utbildning om ungas delaktighet
  • Kommunikationen till ungdomar motsvarar deras önskemål och behov

Bakgrund

Kvalitetskriterierna för ungas delaktighet har utvecklats som en del av verksamheten vid kompetenscentrum på ungdomsområdet med understöd av undervisnings- och kulturministeriet under perioden 2018-2019. De 12 kompetenscentra som valts ut av ministerier har till uppgift att utveckla och främja kompetenser och expertis på ungdomsområdet genom att producera, sammanställa, utnyttja eller sprida information i enlighet med ungdomslagen.

Utvecklingscentralen Lärorik, Nuorten Akatemia och Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund bildar tillsammans kompetenscentret Osallisuuden osaamiskeskus. Sammanslutningens syfte är att öka förståelsen för, informationen om och beredskapen till ungas delaktighet, samt främja utvecklingen och realiseringen av möjligheter till påverkan inom den offentliga förvaltningen. En av kompetenscentrets uppgifter har varit att producera kvalitetskriterier för ungas delaktighet. Utvecklingscentralen Lärorik har haft huvudansvaret för kvalitetskriterierna.

Utöver gällande lagar och förordningar har vi också använts oss av litteratur, och vi har samarbetat med ungdomar, kommuner och organisationer. De har hjälpt oss i arbetet med att utveckla och kommentera kvalitetskriterierna. Bland annat följande organisationer har deltagit i utvecklingsarbetet: Forskningsprojektet ALL-YOUTH – Alla unga vill bestämma över sitt eget liv (Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi 2018-2023), Celia, Esbo stads ungdomstjänster, Fredrikshamns stads ungdomstjänster, Helsingfors stads ungdomscentral, Invalidförbundet, Kervo stads ungdomstjänster / projektet Osaamista osallisuuteen, Nuori kirkko ry, påverkansgruppen för unga vuxna Navi, Nuorten Suomi ry, justitieministeriet, Uleåborgs stads ungdomstjänster, Takförbundet för Finlands ungdomsområde Allianssi, gymnasieelever vid Tampereen Reaalilyseo, Tusby kommun och medlemmar av ungdomsfullmäktige som deltagit i evenemang som ordnats av Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund runt om i Finland.

Affisch med kvalitetskriterierna för ungas delaktighet (pdf)

Källor

Gretschel, Anu & Kiilakoski, Tomi (2012). Demokratian oppitunti: Lasten ja nuorten kunta 2010-luvun alussa. Nuorisotutkimusverkosto: Helsinki.

Gretschel, Anu & Kiilakoski, Tomi (toim.) (2007). Lasten ja nuorten kunta. Julkaisuja 77. Nuorisotutkimusseura: Helsinki.

Hipp, Tiia ym. (2018). Nuorten äänen pitää kuulua! Nuorten osallisuus päätöksenteossa. Lastensuojelun Keskusliiton verkkojulkaisu 6/2018.

Wilenius-Rouvinen, Päivi (2014). ”Kohti osallisuutta – mikä estää, mikä mahdollistaa”. Teoksessa Jämsén, Arja & Pyykkönen, Anne (toim.) Osallisuuden jäljillä. Pohjois-Karjalan Sosiaaliturvayhdistys ry: Joensuu.

Finlands grundlag (Finlex)

FN:s konvention om barnets rättigheter (Unicef)

Gymnasielag (Finlex)

Kommunallag (Finlex)

Lag om yrkesutbildning (Finlex)

Ungdomslag (Finlex)